Lördagsbus

Vad som från början skulle varit 5 glada tjejer (spice girls?:D) blev av diverse olika anledningar till slut endast 2 st tappra (Lili & Susie?). Tur var det väl då att vi klarade oss alldeles utmärkt på egen hand!

När klockan slagit 19.30 ringde det på min dörr & in kom goa Linda. Efter att ha uppdaterat oss om senaste händelserna & skvallret, satte vi igång att ta lite kort. Här är vi faktiskt fortfarande ganska sansade!

Dagen till ära skulle vi slå vårt shot-rekord! Alltså hade jag förberett genom att plocka fram lite smått & gott i flytande väg. jag var ytterst glad över att ha "hittat" päronsnapsen från Bulgarien. Den stod längst bak i skåpet & jag hade därför inte sett den på 9 månader... överfullt barskåp?

Seriösa som vi är gjordes det såklart även en shotlista! gamla rekordet låg på 22 stycken var, skulle vi klara av att slå det?

Vissa av texterna på den cd-skivan var klart konstiga! Haha.

Ying & Yang. Först ska vi försöka vara seriösa, sekunden senare gick det utför!

En till då: Ok, beredd? 1, 2, 3! Nästa: se butter ut!

Lite soffkort är alltid kul!

Sedan kom "Räck mig din hand, ge mig din kärlek" med Arvingarna. Som ni vet så gör detta mig väldigt glad, & eftersom även Linda tokgillar denna så blev det självklart allsång! Tjusigt va?

Sen svalkade vi oss på balkongen!


Vet inte vad som flög i oss, men plötsligt blev vi lite galna & började hoppa runt :D

*Pust pust* helt slut!

Här illustrerar vi en låt, först hjärtslag & sen mot huvudet... önskar bara att jag hade kommit ihåg vilken låt det var...
Hmm... ja, lite mer Proppers & Lindiz helt enkelt :).

& ännu mer!

Sedär! 25 shots var! Vi klarade vårt rekord!!! Men sista var sega... det kan vi erkänna. Vad passar då bättre än att sjunga "The båtten is nådd" med Timbuktu? Synd att vi är så osynkade bara ;).

Dags att kila. Klockan är nu närmare halv 1, & trots att vi hade det så trevligt & gärna hade stannat en stund till, så var det nog bäst att börja röra sig mot stan om vi nu ville hinna in någonstans innan stägning :).

Yes!! På hållplatsen stod ett gäng skåningar... allt blev så mkt bättre när vi fick höra "The båtten is nådd" med rätt dialekt! tack för den :).

Sedan bar det av till Valand. Där rusade vi mellan de 2 dansgolven eftersom vi inte kunde välja. Men scenen på schlagergolvet lockade nog mest ;).

Självklart hann vi även med att ta en sväng till Lilla London genom den hemliga gången. Väl framme var jag i baren för att beställa vatten (ja ni hörde rätt, vi var törstiga efter allt dansande) & där blev det lite skumt. Jag tog kameran för att ta kort på Linda som satt vid ett bord en bit bort, & medan jag stod där & siktade var det plötsligt en kille som tog min kamera & sa "Jag kan ta kort på dig om du vill" & sekunden senare stod hans kompis bredvid, klick sa kameran, lämnades tillbaka & dom var borta. Haha. Jaja. Jag & Linda drack upp vårt vatten & stack tillbaka, danssugna igen!

Uppe på scenen lyckades vi få folk att ta kort på oss inte mindre än 2 gånger! (vi får aldrig nog av kort, haha).

När klockan närmade sig 03.30 kände nog både jag & Linda att det var dags att åka hem, sängen lockade. Men kvällen bjöd på många skratt:

* Våra nerskrivna bedömningar om varje shot, alltifrån: "Syntetisk men spännande" till "Äcklig!!".

* Mina försök att vara norsk, men killen i kön avslöjade mig, han hade jobbat i Norge & sa att jag var svensk.

* Lindas hicka... hon bara hickade & hickade, & trots skrämselattacker gick den inte bort.

* Vår förskräckelse när dörren till valand var stängd efter Lilla L. Tur att den gick att öppna! Sedan var det spurt uppför trapporna & "försvinna i mängden" som gällde.

* Alla oräkneliga kort där vi prickar Lindas arm, min haka, Lindas rumpa, min mage osv osv i våra försök att i liggande position få med oss båda två, ansiktena alltså.

* Våra sociala försök på spårvagnen. Paret som skulle hem "fräck hatt" (inte, hihi). Killen & tjejen som skulle till Golden, "Följ med oss ist", tjejen ville! & De tre tjejerna som skulle till RB, vi fick oss allt lite fotbollssnack innan det var dags att gå av.

När vi tillslut åkte hem var det redan ljust. Skummt, men synd att klaga!

tack Linda för en toppenkväll! Den var verkligen sjukt rolig :).